Stoppas Barseb�ck av riksdagen eller av folket?

Stopp f�r b�da reaktorerna i Barseb�ck �r en logisk f�ljd av energi�verenskommelsen v�ren 1997. Det kan inte enbart vara �n reaktor som �r fellokaliserad. Vi kr�ver ett STOPP f�r b�da, helt frikopplat fr�n f�rhandlingar om eventuell ers�ttning och fr�n juridiska turer i �rendet.

Agenda 21-arbetet efter Rio 1992 har h�jt medvetenheten om kretslopp och biologisk m�ngfald, men trots att klimat- och energifr�gorna blivit allt viktigare �r informationen och samh�llsdebatten otillr�cklig. Milj�r�relsen och andra organisationer, som arbetade f�r linje tv� och tre i folkomr�stningen 1980, b�r nu genomdriva snabbavveckling av atomkraften.

Ett fyrtiotal milj�aktivister i Sk�ne och Stockholm med kontaktytor till m�nga olika organisationer har sex g�nger tr�ffats de senaste m�naderna f�r att planera manifestationer riktade mot sveket i Barseb�cksfr�gan och f�rsenandet av utmarschen ur atomsamh�llet. Vi f�rutsp�r ett kommande ungdomsuppror.

Samordning av kampen i Tyskland och Sverige st�r p� dagordningen. Kommer energir�relsen nu att vakna efter dva-lan sedan folkomr�stningen? Behovet finns onekligen. Inte minst om socialdemokraterna kommer att lansera storskalig anv�ndning av fossilgas som ers�ttning f�r atomkraften, som DN f�rutsett i en ledare i h�stas (980914). F�rslaget om den stora gasledning fr�n Ryssland genom Finland och Sverige till Tyskland presenteras snart. Norsk gas kommer att kunna anslutas. Det �r h�g tid att ta st�llning till vilken utveckling vi vill ha..

Den 23 mars �r det 19 �r sedan folkomr�stningen om atomkraften. Den del av befolkningen, som �r under 37 �r har d�rmed inte tillfr�gats. Och vad anser idag alla de som r�stade p� linje tv� och tre?

Katastrofen i Tjernobyl 1986 och det fatala kylvattenstoppet Barseb�ck 1992 har skett efter folkomr�stningen. �nnu p�minns opinionen om h�rdsm�ltan i Harrisburg och den strax d�refter intr�ffade sv�rsl�ckta branden i turbinhallen i Barseb�ck under 1979. Det bakomliggande generatorhaveriet illustrerade ett av m�nga allvarliga konstruktionsfel, som Statens Offentliga Utredningar uppm�rksammat redan f�re olyckan, men som ej �tg�rdats.

Majoriteten bakom energi�verrenskommelsen i riksdagen finns kvar efter valet. Milj�partiet har en radikalare syn p� avvecklingen �n Centern. V�nsterpartiet har st�rkts och Socialdemokraterna f�rsvagats i valet. Den nya regering m�ste nu respektera v�ljarsympatierna genom att f�resl� riksdagen en radikaliserad energi�verenskommelse, som �ven kan f� Centerns st�d i riksdagen.

Energi�verenskommelsen om avveckling av atomkraften v�ren 1997 har �tminstone lyckats avveckla energidebatten b�de f�re och efter valet, vilket f�rmodligen var huvudsyftet. Medan temperaturen stiger i energidebatten ute i Europa, verkar fr�gan avf�rd fr�n den politiska dagordningen h�r hemma.

I Tyskland regerar en r�dgr�n koalitionsregeringen, varf�r den politiska situationen �r likartad den i Sverige. Under det n�rmaste �ret sker f�rhandlingar med atombolagen om takten i utmarschen ur atomsamh�llet och det har satts stopp f�r upparbetning av tyskt atomavfall i England och Frankrike. Kraften i opinionen i Tyskland och Sverige under det n�rmsta �ret best�mmer atomkraftens framtid globalt.

Tyska och norska kraftbolag har skaffat sig r�stmajoritet (52%) i Sydkraft! Bolagets st�rste �gare Preussen Elektra utser ordf�rande och styr med hj�lp av Hamburgs elektricitetsverk (HEW) och norska Statkraft �ver de fem reaktorerna i Barseb�ck och Oskarshamn. H�r hemma resignerar regeringen, n�r atombolagen spj�rnar emot genom att med juridiska krumbukter f�rdr�ja, f�rsv�ra och f�rdyra riksdagens beslutade avvecklingsstart. Barseb�ck 1 tuffar fortfarande p� sedan den f�rste juli ifjol, d� reaktorn skulle st�ngts f�r gott. Den andra reaktorn i Barseb�ck skall eventuellt st�nga �r 2001. Men sen d�? �terst�r 10 reaktorer...

Vad betyder detta politiskt? Till f�ljd av bl.a. den ekonomiska krisen har svenska folkets r�ster tystnat bet�nkligt. Men tankeverksamheten upph�r inte f�r det. Sveket i energifr�gan har konsekvenser f�r tilltron till demokrati och r�ttssamh�lle.

Kan tingsr�tt, regeringr�tt och EU-domstol f�rhindra verkst�llandet av riksdagens beslutade stopp av Barseb�ck? Utg�r inte all makt fr�n folket genom riksdagen? Folk drar sina egna slutsatser. Barseb�ck har nu blivit symbol inte bara f�r kampen mot atomkraften utan ocks� f�r �teruppr�ttande av r�ttssamh�lle och demokrati.

Nu vet alla att regeringen och den riksdagsmajoritet, som stiftar landets lagar, inte har gjort verklighet av sitt beslut att stoppa den ena av reaktorerna i Barseb�ck. EU - domstolen p�st�s kunna f� sista ordet efter tv� �rs f�rdr�jning av �rendet! Den maktl�shet, som breder ut sig f�der tv� saker: vanmakt och ursinne. Folklig kamp kan naturligtvis stoppa atomkraften �ven i Sverige!

I Tyskland har 30- 40 000 poliser kommenderats ut f�r att skydda avfallstransporter fr�n �verfulla atomkraftverk ifr�n folkets protester. Atomkraft eller demokrati. Hotet om polisstat har i Tyskland tvingat fram avvecklingen. M�ste vi i Sverige nu b�rja om? L�get p�minner om �r 1976 f�re den f�rsta Barseb�cksmarschen. Det blev inledningen p� en bred folklig kamp med ett tiotal atommarscher fram till 1986.

Varf�r �r l�get, som det �r just nu i Sverige? En viktig f�rklaring �r det demokratiska nederlaget i folkomr�stningen 1980. Trots att alla linjer ville ha avveckling men med olika hastighet, blev det utbyggnad med mer �n f�rdubblad effekt �ren efter 1980 till en omfattning av 12 reaktorer (13 inr�knat effekt�kningar). Mest atomenergi per inv�nare i hela v�rlden! Fortfarande 19 �r senare k�r alla reaktorer vidare. Ingen vet datum, n�r n�gon reaktor s�kert kommer att ha st�ngts. F�r att inte tala om slutdatum f�r den sista reaktorn. Detta f�der ett fullst�ndigt misstroende mot den parlamentariska demokratin.

Nu finns tv� l�sningar p� detta. Antingen stiftar riksdagen nya lagar - eller utnyttjar befintliga lagar - f�r att f� omedelbart stopp p� Barseb�ck. Milj�r�relsen kommer att mobilisera fotfolket p� nytt i sommar. Vi har n�mligen f�rlorat tron p� n�dv�ndiga initiativ uppifr�n. Kommer s�dana �r det v�lkommet, men det �r sv�rt att tro att det blir n�gon snabb och konsekvent avveckling utan folklig kamp.

�verhuvudtaget kan milj�r�relsen inte acceptera ideologin bakom politikernas l�ngdragna "avveckling". En verksamhet, som kan orsaka en fullst�ndig katastrof f�r generationer fram�ver genom genetiska skador och �del�ggelse av hela l�nder, skall inte "avvecklas" utan f�rbjudas med omedelbar verkan.

Statens k�rnkrafts inspektion, SKI, demonstrerade detta 1992 efter Barseb�cksverkets pl�tsliga haveri. Kylvattenl�ckage spolade ner isolering i bass�ngen under reaktorn och t�ppte till silar med f�ljd att vatten f�r b�de huvudkylning och n�dkylning stoppades. Sydkraft k�rde obekymrat vidare i 51 dagar med fyra livsfarliga systerreaktorer i Barseb�ck och Oskarshamn tills informationen n�dde SKI. Vattenfall drev samtidigt, ovetande om riskerna, den lika farliga systerreaktorn Ringhals 1. SKI beordrade tv�rstopp och ombyggnad i m�nader f�r de fem �ldsta svenskbyggda reaktorerna fr�n ASEA-ATOM, s� fort man f�tt den undanh�llna informationen. Skulle en reaktor i taget ha st�ngts? Naturligvis inte. Alla de fem reaktorer var farliga och st�ngdes omg�ende. En eller fler katastrofer med f�ljder v�rre �n i Tjernobyl kunde ha skett alltsedan reaktorerna startade i b�rjan p� 70-talet. M�ste det till en ny olycka f�r att f� ett snabbt slut p� denna ryska roulette, som nu �ven f�tt en tysk, norsk och svensk version?

Riksdagen b�r omg�ende f�rbjuda driften av alla reaktorer. Det blir en kraftig signal om ett snabbt utt�g ur atomsamh�llet. Det handlar inte om "avveckling" av n�gon harml�s verksamhet. Det g�ller desarmering av tolv livsfarliga anl�ggningar med enorm koncentration av radioaktivt avfall snarlikt det som bildas, n�r atombomber exploderar.

Partierna verkar st� helt handlingsf�rlamade. H�r kommer d�rf�r n�gra tips. Tidningen Arbetet (s) skrev p� ledarsidan samma dag (980701), som Sydkraft trotsade riksdagens p�bud om st�ngning av Barseb�ck (1), att "r�ttsmaskineriet i det l�nga loppet inte kan hindra st�ngningen. Milj�-och energipolitiken best�ms till sist genom demokratiska beslut. Skulle lagen hindra dem kommer lagarna att �ndras." Se d� till att �ndra lagarna snabbt. Det b�rjar bli ont om tid.

Tidningen Sk�nska Dagbladet (980918) skrev p� ledarplats i samband med valet om tv� intressanta metoder, som b�r pr�vas:

1/ Barseb�cksverket g�r inte s�rskilt bra ekonomiskt. Vid en expropriation skulle det bli fr�ga om mycket rimliga kostnader.

2/ Kommer man inte �verens �terst�r dessutom m�jligheten att h�ja skatten p� atomkraftsel. Metoden f�rordas av bland annat Socialdemokraterna i Tyskland f�r att tvinga de �ldre och minst l�nsamma kraftverken att l�gga ned.

Att avvecklingen skall starta vid Barseb�ck �r mycket intressant, men konsekvenserna d�rav har ej diskuterats. Enbart en reaktor i Barseb�ck (B1) skulle st�ngts 980701. Reaktorn �r dock inte �ldst och inte s�mre �n �vriga gamla (d�liga) reaktorer av f�rsta generationen (B2 samt Ringhals 1 och Oskarshamn 1 och 2). Hade den verkliga avsikten varit att ta h�nsyn till befolkningen i Danmark och Sk�ne, som lever med hotet fr�n v�rldens mest felplacerade atomkraftverk, hade b�da reaktorerna naturligtvis st�ngts samtidigt f�r att ge politisk trov�rdighet. Sydkraft f�rordade ocks� f�rst en samtidig st�ngning av b�da reaktorerna av driftsm�ssiga s�kerhetssk�l, som svar p� beslutet att enbart st�nga en reaktor i Barseb�ck. Nu valdes Barseb�ck 1 ut f�r nedl�ggning f�r att tillfredsst�lla Centerns intresse i partiets profilfr�ga och d� fick det r�cka med en reaktor. Solidariteten i Stockholm med danskar och sk�ningar v�gde mycket l�tt under den politiska kohandeln.

En stor seger �r det emellertid trots detta f�r alla atomkraftsmotst�ndare att just Barseb�ck blev platsen d�r avvecklingen skall starta. Det kollektiva hotet �r f�r stort f�r att accepteras i detta t�tbefolkat omr�de. Atomkraften �r d�rmed f�r farlig f�r att �verhuvudtaget tilll�tas n�gonstans i v�rlden. Det individuella hotet �r n�mligen lika stort f�r den som bor granne med en reaktor i glesbygden, som f�r den som delar upplevelsen med tre miljoner andra s�som vid Barseb�ck!

Etiskt sett kommer atomkraftsbolagen att st� i skuld till samh�llet p� grund av den ol�sta avfallsfr�gan f�r all framtid. Framtida generationer kommer att f� betala gigantiska belopp f�r �vervakning av radiaktivt plutonium i en kvarts miljon �r och/eller f�r oskadligg�rande av avfallet, om detta blir m�jligt.

Hur l�nge accepterar svenska folket att utl�ndskt kapital s�tter sig �ver den folkvalda riksdagens majoritetsbeslut? Sydkraft b�r omg�ende st�nga b�da reaktorerna i Barseb�ck. Bolagen har allt sedan 1980 vetat att verksamheten skulle avvecklas och har kunnat planera f�r det. Skall vi enskilda individer, som drabbas vid en olycka, nu via skattsedeln betala skadest�nd till atombolagen f�r att de skall sluta hota oss?! F�rs�kringspremierna, som atombolagen sluppit betala genom �ren, �r astronomiska belopp, som skulle tagits ur bolagens kassakistor. Det hade gjort atomkraften ol�nsam. F�rs�kringspremierna f�r Sveriges tolv reaktorer �verstiger de skadest�nd de nu f�rs�ker f� ut, n�r verksamheten f�rbjuds. Bolagen slipper ju fr�n skadest�ndsansvar vid olyckor. Det handlar inte om juridik utan om demokrati. �r det folket genom riksdagen, som styr samh�llet, eller �r det utl�ndskt kapital och EU-r�tt?

Barseb�ck har sedan 25 �r varit symbol f�r kampen mot nordisk atomkraft. Genom att Sydkraft aktivt medverkat till att �gandet nu har flyttat till Tyskland och Norge, har bolaget gjort anl�ggningarna vid Barseb�ck och Oskarshamn till br�nnpunkter �ven internationellt. Globalt sett �r Barseb�cksverket det f�rsta kraftverk i drift, som skall st�ngas enbart f�r att det �r felplacerat. Milj�r�relsen, energibolag och politiker i hela v�rlden kommer att f�lja vad som h�nder i Barseb�ck. S� l�nge n�gon av de tv� reaktorerna i Barseb�ck �r i drift kommer platsen att vara br�nnpunkt i energidebatten.

Samtidigt som milj�aktivister nu planerar aktiviteter som demonstrationer och internationella protester mot Barseb�ck och atomkraften, infinner sig ett stort behov av energiupplysning. Inte minst de som �r f�r unga f�r att ha deltagit i folkomr�stningen 1980, beh�ver information. Ny teknologi f�r alternativ energiproduktion samt energieffektivisering ger meningsfulla arbeten.

(foto: Greenpeace Denmark)

Kampanjer m�ste starta redan i v�r och rulla p� tills konkreta �tg�rder vidtagits f�r att snabbt ta oss ur beroendet av atomkraften. Partier och organisationer uppmanas att starta energikampanjer och offentlig debatt i fr�gan samt delta i sommarens aktiviteter kring Barseb�ck.

Swedish